Rihaneh Rouhani Familj – SVT:s flaggskeppskvällsprogram “Go’kväll” vänder sig till en bred publik och vi bjuds på en mängd olika förslag som spänner över allt från kök till kultur till musik till sport. Samtidigt har den Ume-baserade showen varit en stor framgång och lockat i genomsnitt 800 000 tittare per avsnitt.
Men nu har en förändring skett som många har märkt. Officiellt har “Go’kväll” nu en ny showrunner. Den 36-åriga Rihaneh Rouhani är en sportjournalist som varit med i klassiska SVT-program. Den enda andra gången vi ser henne är när hon dyker upp i SVT-reklam för sport, oftast fotboll.
Hon blev förvånad över frågans oväntade fråga. När de bad mig prova rollen som “Go’kväll”-programledare hade jag ingen aning om hur jag skulle reagera. Känn en våg av lycka eller ett sting av ångest och undrar, “Kan jag göra det?” Jaha, vad vill du mig nu? ler hon i en intervju med Aftonbladet.
SVT:s plötsliga förändringar av Go’kvll har tittarna på stolskanten. Hon berättar hur hon körde till Ume för att återhämta sig inför en opportunistisk intervjurunda med Linda Olofsson och Inger Ljung Olsson för två “Go’kväll”-profiler och en knackning i ett litet konferensrum i Ume.
Hon visste att det skulle vara nervkittlande att behöva stå upp inför två respekterade programledare. Det har hittills gjorts flera antaganden om hennes ledarroll som programmerare. Många människor stöder Rihaneh Rouhani starkt, men andra är fortfarande skeptiska.
Programmet har utvecklat ett eget liv. Någon som inte är riktigt nöjd med den nya designen har kommenterat: “Så dålig skrift och förvirrande design.” När jag hör öppningstexterna stänger jag vanligtvis av TV:n eftersom jag känner att alla program är likadana.
Inhemsk och spänd; inte så avkopplande som det en gång var. I en annan kommentar, frågan “Vilken typ av publik hoppas du att tilltala med din musik, artister och mat?” är poserad. Men som tidigare sagt finns det också en hel del positiva kommentarer, som “Två fantastiska programledare, Rihaneh och Inger, som talar tydligt och är aktivt engagerade – tack!” tacksamma ord från en tacksam användare.
Många andra tyckte att det var riktigt irriterande. Jag hittar alltid något intressant i programmet. Har varit en passiv observatör det senaste decenniet. Massor av variation och kompetenta programmerare som ansvarar. Om du inte gillar showen, prova BYT KANAL eller läs en bok.
Några iranier protesterade mot diktaturen utanför stadion inför Irans VM-premiär mot England i Qatar. SVT Sports reporter Rihaneh Rouhani delar med sig av sina dagliga känslor i ett blogginlägg. Rouhani föddes i Iran.
Hennes exakta ord var “Jag känner mig helt överansträngd.” Under Irans VM-premiär i Qatar står mycket mer på spel än bara fotboll. Många iranier som registrerade sig hos VM har påverkats negativt. Vissa killar är verkligen i framkant när det gäller att motstå rutinen.
Mahsa Amini, 22, utlöste den iranska demokratirörelsen, men protesterna har fortsatt på hemmaplan. Det var då hon bestämde sig för att täcka sitt huvud med en hijab. Min landsman flyttar långt bort.
Rihaneh Rouhani, född och uppvuxen i Iran, berättar om sina känslor hela dagen lång. Mina känslor vacklar mellan en känsla av upplyftning och oro. Samtidigt är det mina landsmän som riskerar sina liv för den enkla rätten att få vara som de är, att få stå och uttrycka sig fritt.
Det är allmänt känt för oss här i Sverige, men hon hävdar att andra män kämpar med det varje dag. Hon hävdar att det var svårt att hitta iranier som var villiga att posera för kameran utanför arenan. Själv använde jag en SVT-mikrofon;
Jag har de egenskaper som krävs och är medborgare i Sverige. Vid tider som dessa känner jag mig utsatt och medveten om att andra tittar på och kanske missbrukar mitt namn. Vad gör hon där? Vad gör hon här? (Vad gör hon här).
Det är en konstant nöt i min hjärna om det. Om jag sa att jag inte har blivit arg idag skulle jag ljuga, säger Rouhani. Gästanalytiker Albin Ekdal från SVT Sports tror att situationen i Iran påverkar lagets prestation på planen.
Det är uppenbart att det har effekt. Jag kan praktiskt taget sätta mig tillbaka där spelarna är just nu. Det är en dröm som går i uppfyllelse, säger han, att få delta i de största sportevenemangen i världen samtidigt som han vet att hans nära och kära där hemma är trygga.
Hon blir mer distraherad av fotboll än andra människor. Och sedan i november/december reser du till Qatar för fotbolls-VM. Rihaneh Rouhani, 36, är ny programledare för SVT-klassikern “Go’kväll” och har varit i rollen i snart en månad.
Efter ett uppehåll på flera år är Rihaneh Rouhani återigen bekant för SVT-tittarna som nätverkets chef för sportprogram. När de bad mig prova rollen som “Go’kväll”-programledare hade jag ingen aning om hur jag skulle reagera. Känn en våg av lycka eller ett sting av ångest och undrar, “Kan jag göra det?”
Jag är en extremsportfanatiker. Jag har ett snabbt jobberbjudande. Så kanske stod min ära och min integritet på spel. Intervjuerna med Linda Olofsson och Inger Ljung Olsson, två “Go’kväll”-profiler och en knackning i ett litet konferensrum i Ume användes för att poängsätta testfilmen.
Det var nervkittlande att hålla en presentation för två expertprogrammerare. Den här veckan kommer hon att vara ansvarig för seriens avsnitt på tisdag och onsdag kväll.
Född i Iran
Det finns ingen tvingande anledning att resa till Ume, där spelet spelas. Under 2013 och 2014 arbetade jag för P4 i Västerbotten. Trots detta lägger vi lite extra pengar i bandets kassa. Rihaneh föddes i Teheran, även om hon tillbringade de första fem åren av sitt liv i staden Rasht i provinsen Gilan i norra Iran.
1992 flyttade familjen till Sverige. Så var det så att Rihaneh växte upp i Nynäshamn efter det. Pensionärerna har inte lämnat huset som deras föräldrar uppfostrat dem i.
Själv använde jag en SVT-mikrofon; Jag har de egenskaper som krävs och är medborgare i Sverige. Jag känner mig malplacerad och jag är medveten om att det finns de som ständigt övervakar mitt namn. I likhet med “Vad gör hon här?” (Vad gör hon här).
Det är en konstant nöt i min hjärna om det. Det vore en lögn, säger Rouhani, om jag sa att jag inte har varit arg idag ett visst antal gånger. Albin Ekdal, gästanalytiker på SVT Sports, tror att situationen i Iran påverkar lagets prestation på planen.
Ja, det har definitivt effekt. Jag känner att jag lätt skulle kunna flytta om mig där spelarna är just nu. Medan han tänker på sina nära och kära som väntar på honom hemma vill Hans tävla i världens största sportevenemang.
DOHA. De iranska troende visade disciplin under hela kvartsfinalmatchen mot England. Rihaneh Rouhani, reporter på SVT, bar ett grönt armband i en sändning som symboliserade friheten i landet. Det är ett bra sätt för mig att visa att jag stödjer mänskliga rättigheter, sa Rouhani.
Den iranska VM-finalen spelades på måndagen i Qatar. Iran förlorade med 0-3 mot England i den första halvleken av sin EM-kvartsfinal efter att ha gjort två mål i andra halvlek. Omfattningen av slutresultaten är 2-6.
Atmosfären som ledde fram till matchen dominerades av demonstranter som motsatte sig den iranska regimen. Protesterna startade i september, när 22-åriga Mahsa Jina Amini greps av Irans religiösa polis för att ha sålt hudduk.
Ingen av de iranska spelarna skanderade nationalsången, och åskådare inom och utanför arenan viftade med banderoller och skanderade anti-iraniska slagord i protest. Att se en tiger bli dödad krossar ditt hjärta. Då kommer du att se folk komma in och agera som om inget är fel. Miriam, en supporter, sa till Expressen, “Jag kan inte sluta le, det gör ont i hjärtat.”
För att citera en SVT-reporter: “Den kontrasten var sjuk.” SVT-reportern Rihaneh Rouhani är nu i Qatar för att bevaka damernas fotbolls-VM i futsal. Hon är född och uppvuxen i Iran. Dagens händelser har gjort att jag känner mig ganska känslolös.
Som sportjournalist och livslång fotbollsentusiast ligger det iranska landslaget mig väldigt varmt om hjärtat. Jag växte upp med de där mördarna, hävdar Rouhani. Hon är vän med de iranska supportrarna, enligt SVT:s reportrar.
Jag stödjer demonstranterna genom att sova, äta, arbeta och marschera med dem. Jag inser att jag inte är på samma nivå som de som riskerar sina liv i Iran, men jag tänker på detta ofta, speciellt nu när jag har möjlighet att träffa män i mitt adopterade hem och få känslan av att många andra delar mina värderingar .
En delad uppskattning för frukt kan ge oss en känsla av gemenskap. Hon var utanför arenan när Express hölls och chattade med iranska supportrar om omständigheterna i deras land. På ena sidan fanns det bråkiga engelska fotbollsfans.
På andra sidan fanns iranier och unga frihetskämpar. För mig var kontrasten chockerande. Allt hopp var ute på ett ögonkast, som Rouhani uttrycker det. Rihaneh Rouhanis “Känner mig övervakad” är ett känt citat.
Nyligen i SVT:s sändning ställde programledaren Andre Pops en fråga till Irans president Rouhani om hennes syn på den aktuella situationen i sitt land. Efter det blev hon känslomässigt distanserad. Jag vet, men vad ska jag säga? Det är svårt att sätta ord på.
Jag, som många iranier, vacklar ständigt mellan hopp och rädsla, och det återspeglas i allt jag ser och allt jag följer. På samma sätt är mina landsmän de som sätter sina liv på spel för den enkla rätten att vara sig själva. Rouhani uppmanade sin publik i sitt budskap att “inte tvingas till någonting”, att “ha en röst” och att “säga” och “göra” vad de vill.
Hon rapporterade att hon hade varit på toa flera gånger den dagen. Och då känner jag mig helt över det; folk börjar råna sig själva. Detta är namnet kollar mitt. Vart tar hon vägen härifrån? Vem jobbar hon för? Man hör ryktet om spioner i området och känner deras närhet. Verkligen. Slutresultatet är att personen går omkring med en konstant klump i magen.
Rihaneh Rouhani rapporterade till Expressen att hon fått många svar på sin direktreklamkampanj. Både de välkända och de inte så kända har hört det från sig själva och insett dess kraft. Atmosfären är ganska tröstande.
Eftersom jag bara är här för att göra mitt jobb och förmedla fakta, är det inget jag har funderat så mycket på att ta med i min rapport. Kanske var det fler känslor än jag hade räknat med. Jag trodde inte att jag skulle klara av en sådan flod av känslor.
