Jessie Sommarström Bror – Hon kämpade hårt för att vi skulle äta vid bordet tillsammans. Jessie Sommarström, den nuvarande “rets kock”, är en stor aktör på den svenska matematikscenen. I “Sommar i P1” beskriver hon sin barndom och sin mamma Siv, vars vårdande och humana människosyn format Jessie.
Jessie Sommarström berättar i sina sommargubblor att hennes mamma “kämpade så hårt” för att de skulle få äta vid bordet. Hon har tävlat i TV4:s “Kockarnas kamp” och arbetat på några av Sveriges mest prestigefyllda restauranger under sin karriär. Att säga att hon har uppnått vad många gourmander bara kan drömma om är ingen överdrift.
“Hyllningen för mamma” Siv
Jessies slutliga landningsplats har dock aldrig varit en säker slutsats. Hon föddes i Indien och hennes mamma Siv, som kämpat i åratal för att uppfylla kraven för att adoptera henne som individ, tog med henne till Stockholm när hon bara var några månader gammal. Och om det var något som mamma Siv var så var det en triumf.
När pengarna var knappa kokade hon soppa på en tapp för att ge henne och hennes bror Peters glupande aptit, och hon höll dörren till sin lägenhet öppe för alla som behövde det trots de knappa resurserna som stod till hennes förfogande. Hon lade den i ett hål utanför mataffären och tog ut sina sista femtiolappar utan att slå ett öga, trots att vi behövde pengar varje dag.
Jessie säger i sin sommarreplika att hennes mamma sa till henne att det alltid kommer att finnas några som har det bättre. Och när Jessie och Peter blev utsparkade för rasism, var Siv precis där bakom dem, i leran och leran. Vi var alltid nära; min bror och jag. Men viktigast av allt, som Jessie uttrycker det, vi har alltid haft mamma Siv, obotlig i hennes försök att skydda oss.
Hon kämpade hårt för att se till att maten stod på bordet för alla. Jessie var i tjugoårsåldern när Siv plötsligt och hastigt lämnade. En stor del av Jessis självförtroende och förebild i livet försvann tillsammans med mamma Siv. Det saknas så mycket i mitt liv eftersom jag inte har min mamma där.
Kocken Jessie Sommarström betonar alltid vikten av hållbara jordbruksmetoder, så att hon kan ha minsta möjliga inverkan på klimatförändringen och vården av jorden vi alla delar. Med väldigt få ingredienser kunde min mamma ändå göra läckra måltider. Hon levde ett sådant liv som vi alla måste anamma om vi ska rädda världen och bli fria. Alternativet att kyla matrester fanns inte med på kartan.
Hon tillskriver många av sina värderingar sin mammas inflytande och är tacksam för det perspektiv hon ärvt. Idag känner jag en sådan enorm respekt för hennes sinne och levnadssätt, säger Jessie Sommarström i sina sommargubblor. Det är långt från Goa, där barnen bor, till Annexet, där filmen slutar, speciellt för ett barn som blev övergiven av sin biologiska mamma i ung ålder och led av svår benröta. Jessie Sommarström tar oss med på en resa genom Indiens barnfattigdomskris som en del av sitt sommarprogram, som hon kallar “rets kock 2022”. En kvinna har bara vunnit den här tävlingen en gång tidigare, och det var över tre decennier sedan.
Hennes berättelse är en kärleksfull förklaring av hur deras mamma Siv, mot alla chanser, tog in Jessie och hennes bror och uppfostrade dem som sina egna. Siv var en hårt arbetande och försörjde sin familj. Berättelserna om uppväxten på Lidingö och i Vaxholm präglas av ekonomiska svårigheter och mödrars heroiska ansträngningar för att deras barn alltid ska ha näringsrik mat på bordet.
Det var inte förrän många år senare, när Jessie Sommarström såg att alla inte åt lingon i slutet av varje månad, som man började prata om att lägga kuddar på golvet i köket. Jessie Sommarström är just nu involverad i olika projekt som syftar till att skapa en mer hållbar mathantering; hennes ansträngningar att hitta recept, inklusive så kallade skräpfiskar, har gett henne namnet Braxen-Jessie.
När det inte fanns någon mat kvar på bordet och uppfinningsrikedomen med rester var en onödig lyx, tog hon saken i egna händer och spred sin nyvunna rikedom över barnens sovsal. Även om tekniken har varit frånvarande i över 20 år, består historien om Mama Siv som en röd öring under hela showen. Det är uppenbart att Jessie Sommarström har en djup ansvarskänsla och är mycket tacksam för de värderingar hon ärvt från sin mamma.
Hon blev upprymd när prins Carl Philip tillkännagav henne som årets kockvinnare, men hon ångrar att hon inte kunde visa sin mamma allt hon lärt sig, en känsla som avslutas fint med en nick till The Verves “Bitter söt symfoni”. Mycket går att utläsa av att Jessie Sommarström bar med sig en bild på sin mamma, Siv, under hela tävlingen.
Antalet biobesök för “Barbie” är långt över 137 000 när smygpremiärer räknas in. Räknar man bara biljettförsäljningen så lockade “Barbie” nästan 107 000 tittare mellan premiären den 21 juli och avslutningshelgen den 23 juli. Enligt Helena Fagerstam, försäljningschef för Warner Bros. Entertainment i Sverige, är detta årets största öppningshelg hittills.
Andraplats på Sveriges biotoper gjorde alla glada för “Oppenheimer”, som hade premiär samma dag som “Barbie”. Fenomenet “Barbenheimer” på sociala medier verkar ha väckt lika uppmärksamhet åt båda filmerna, med många människor som diskuterade vilken de skulle se först. “Barbenheimer”-idén har utvecklats till ett roligt spel, och det är lätt att förstå varför.
Det är jättekul att båda filmerna fungerar, säger Helena Fagerstam. Sjuttiofem procent av personerna som gick på en av Filmstadens visningar under veckans gång såg antingen “Barbie” eller “Oppenheimer”. Tjugofem procent av besökarna såg också en annan film den veckan. Det har alltid varit en bra biohelg. Juli månad kommer att ha en mycket hög biologisk aktivitet.
Helena Eklund, Filmstadens marknadsdirektör, spår att denna december eller januari kommer att bli årets bästa biopic-månader om den nuvarande trenden håller i sig. Helena Eklund rapporterar också att 40 000 biljetter till framtida visningar av “Barbie” eller “Oppenheimer” redan är sålda, och att alla visningar ännu inte är slutsålda. Den tredje platsen på veckobiotopen gick till “Mission: Impossible — Dead Reckoning, Part 1”, som hade premiär den 12 juli.
Anekdoten är klassisk Sven Björklund sommarrätt. De dagar då sommarens löften ofta är förbyts bara i krngeln, förvirring, är tyngdpunkterna i hans livshistoria, som han väljer att centrera kring ett antal valborgsmässoaftnar. För året 1978, då Sven är fem och inte får leka med en morförälder. Eller, 1985, när han är tjugofem och bär säckiga kläder och inte passar in någonstans.
Valborg, 1994, när han delar sitt hus i två delar, lämnar sin familj bakom sig och börjar planera för framtiden utan dem. 2006, efter att ha blivit pappa för första gången, kastade han alla sina karriärplaner ut genom fönstret och satte sitt fulla fokus på komediduon Klungan och Mammas Nya Kille. 2015 års Valborg präglades av melankoli, professionell turbulens och en avslutande skicklighet. En massa valborgs följer efter.
Där rädsla, ångest och nervositet bubblar upp som en röd tråd genom hans ådror. En djup och mörk känsla av anständighet. Det blir inte sommar längre. En skicklig berättare som Björklund kan omvandla anekdoter till spännande episoder av sitt liv med hjälp av dramaturgiska tekniker.
Dessutom är han helt okunnig om det han är känd för – nämligen alla de lustiga tablåerna som humorgrupperna har iscensatt eller som presenterar honom personligen i busfilmer. Det är klart att det är sympatiskt. Och det var snällt, omtänksamt, mystiskt, humoristiskt och i slutändan glädjefullt. En fantastisk sommarlåt.
Sven Björklund blir även eldsjäl som förortens röst för det kommande året. Precis som årets lärare, chefer, botaniker, fotbollsmålvakter och många andra… Placera Sven Björklund som ansvarig. Och alla gick igenom mycket problem för att få tillbaka priserna så att rätt Sven Björklund kunde vinna dem. Musiken var noga vald. Radioavdelningen, Tame Impala, Can, The Pixies… Det musikpriset förtjänade han verkligen.
