Björn Sjöberg Författare

Björn Sjöberg Författare
Björn Sjöberg Författare

Björn Sjöberg Författare – Den svenska romanförfattaren Bo Balderson skriver bakom ett pseudonym och har publicerat politiska thrillers som ger insikter om hur regeringen fungerar. Det tidigaste publiceringsdatumet är 1968 och det senaste är 1990. Baldersons böcker har de vanliga ingredienserna för klassiska pusseldeckers, inklusive en mördare och flera blivande offer.

Tidens satiriska humor sipprar in i mordgåtan och är det som får dem att sticka ut. Statsrdet spelar en aktiv roll i svensk politik och berättaren, den humanistiska och serviceinriktade skolläraren Vilhelm Persson, besöker där för att framföra sina tankar om den samtida sociala atmosfären. Hans officiella titel är “Lilleman” eller “Lillemander”, men han hänvisas aldrig till med sin officiella titel i något publicerat verk.

Har du någonsin hört talas om Bo Balderson?

Statsrdet och döden släpptes 1968 under pseudonymen Bo Balderson av en av 1960-talets mest lovande svenska thrillerförfattare. Dels på grund av de fem romaner han skrev och gav ut mellan 1968 och 1990, och dels på grund av misstankar om författarens identitet, har fenomenet Balderson rönt stort intresse. Mannen bakom ridån har inte avslöjats av varken Balderson eller hans förläggare, Albert Bonnier.

För att fylla detta hål skrev journalisten Jörgen Blom (1933-2013) en serie artiklar i Aftonbladet mellan september och oktober 1980, där den pseudonyma författaren identifierades som Björn Sjöberg (född 1932), professor i historia vid Lidingö universitet. Blom förtjänar beröm för att ha gjort en del grundläggande detektivarbete när han började arbeta för polisen, även om det faktum att det tog två decennier att hitta författarens sanna identitet kanske sticker ut i dagens snabba värld.

Bomber kan ha släppts i ankdammen av artilleri. Varken Sjöberg eller hans efterträdare på Bonnier, ke Runnquist (1919-1991), var idioter; mysteriet kring varumärket Balderson var en stor del av dess överklagande. Runnquist var en av grundarna till 50-årsjubileet av Svenska Trädgårdsakademin. Det har blivit något av en sport på dagstidningarnas kultursidor i Sverige sedan 1968 att utlysa politiker som Tage Erlander, Thorbjörn Fälldin, C.H.

Hermansson, Jarl Hjalmarsson och Olof Palme som bona fide skönlitterära författare, mästerligt gömmer sig bakom skönlitteräras erkända smalhet. Stig Ahlgren, Barbro Alving, ke Ortmark och Gustaf von Platen är bara några av reportrarna (och deckarälskare) som fick chansen att ställa upp.

Många kulturella och komiska personer, som Hans Alfredson/Tage Danielsson, Harry Schein, Nils Petter Sundgren, med flera, föreslogs som möjliga vinnare. Senare klev välkända författare som Ebbe Carlson, Hans Holmér och Marianne Höök ut på egen hand för att skapa romaner som kunde stå emot tidens tand utan att ta till konspirationsteorier, puffbitar eller glamour för att främja sina egna mediekarriärer.

Det var som en kombination av en genuin folkfest och charlatans julafton, och alla, inklusive upphovsmannen och hans förläggare, hade det bra. De vann eftersom gissing-tävlingen aldrig tog slut. Det svävar förmodligen 80-100 teorier om vem Bo Balderson egentligen är.

Man antog att leken var över efter att Jörgen Blom slutade som upphovsman 1980. Istället markerade det starten på en guldålder i samhällets acceptans av de som är kala. Det är troligt att Blom var besviken på avkastningen på sin investering. Varken Ke Runnquist eller Björn Sjöberg uttryckte något missnöje och för dem var allt i en dagsverke.

Efter att Bo Balderson lämnat in en skriftlig intervju och alla tagit på sig sina masker kunde diskussionen återupptas. Slutligen såg vi exempel på den mockumentära pseudovetenskap som har blivit så populär i anglosaxisk litteratur. Det är också tänkt att skriva en akademisk tidskriftsuppsats om fantasyprodukter.

Forskning som hänför sig till Sherlock Holmes har genomgående varit den mest populära. Vad Holmes gjorde under dessa tider – tider som Dr. Watson inte beskriver i sina böcker, som vissa läsare kanske föredrar att se som historiska dokument – och andra godbitar från hans liv, som vilka typer av tobakssorter det fanns och om eller inte han kunde känna dem igen på baksidan av ett flygplan, är föremål för en stor mängd vetenskaplig litteratur.

På grund av genrens tvärvetenskapliga krav uppmuntrar vi bidrag från ett brett spektrum av akademiker, inklusive affärsförfattare, litteraturkritiker och experter från samhällsvetenskap och humaniora. Efter åtalet började svenska myndigheter göra gemensamma ansträngningar för att motbevisa Baldersons påstående att författarna Sven Delblanc och Gösta Gustaf-Janson var ansvariga för att skriva hans verk.

Mer eller mindre korrekt språklig och tematisk analys hjälpte en eller annan medborgare att bli en framgångsrik författare. Till skillnad från den första fasen, där aktiva sökande prioriterades, ger den andra fasen en premie på avlidna som endast presenteras under de strängaste omständigheterna.

Baldersons (under det namnet) utgivning från 1990 berodde till stor del på hans exceptionella talang. Sedan Delblanc och Gustaf-Janson gick bort 1992 respektive 1993 har denna omständighet varit föremål för gissningar. Efter Jörgen Bloms tester 1980 var det många som undrade varför luft inte läckte ut ur ballongen.

För att förklara detta har många författare använt samma modell. Konung Carl XVI Gustaf, Gerard Bonnier, Klas stergren och de andra föreslagna kandidaterna är alla välkända personer inom svensk kultur och samhälle, vilket gör möjligheten till en framgångsrik förlagskarriär för någon av dem fascinerande, spännande och engagerande. Bo Baldersons uppenbara talang inom public service och den litterära konsten trotsar föreställningen att en obskyr Lidingöhistoriker kan vara den genuine Bo Balderson.

Allmänheten i stort är inte psykologiskt redo att ta till sig Bloms resonemang. Det är därför “gtan” Bo Balderson finns kvar idag. Hans författarskap har samma inverkan. Romanen har getts ut i ett flertal färska upplagor och översatts till dussintals språk, med idéer om en filmversion på gång under ganska lång tid.

Den höga kvaliteten på själva texterna – komplexiteten i deras handlingar och karaktärer, deras användning av form och stil och deras förmåga att överskrida sin tidsperiod – verkar ha säkerställt författarskapet till dessa verk under överskådlig framtid, trots medias spekulationer och akademisk debatt kring författaridentitet, som båda är fascinerande i sin egen rätt. Han är 16, verkar klok över sina år och är inte särskilt politiskt kunnig. Den anonyma statliga myndigheten är mycket bättre på att lösa komplexa mordgåtor i Bo Baldersons deckarserie än på att säkra sin ministerpost.

Björn Sjöberg Författare

Hur blev statsministern, som verkar vara politiskt okunnig, ansvarig för internationella relationer?

“Statsrdet och döden”, Bo Baldersons debutroman, antyder att förvirringen är roten till frågan. Statsrdet, som bara var en tjänsteman (kanslird) vid den tiden, hade reserverat en blöt dag för en grupputflykt med enorma galoscher. För att mätta tomrummet med skorna rev läser han morgontidningen för polisen. I samma ögonblick gick statsministern in i rummet, tittade sig ordentligt omkring och sa att han var överlycklig över att någon annan drabbats av regeringens dystra prognoser.

Hans de beseglades

“Även en kall och beräknande natur skulle ha värmts av denna spontana lojalitetsuppvisning”, säger historieberättaren (den serviceinriktade och hypokondriske skolläraren Vilhelm Persson, till den svenska regeringens ilska). Kanslirdet öde kontrollerades två gånger, där och där. Han utsågs till posten som minister för internationella angelägenheter trots sin brist på tidigare erfarenhet av politik.

Statsrdets fantasifulla och barnvänliga värld har inspirerat elva böcker. Serien av Bo Balderson, utgiven mellan 1968 och 1990, rönte massiva framgångar, särskilt hos borgerligheten, som kan ha förhållit sig till författarens optimistiska syn på socialdemokratin från sin ungdom. En oidentifierad källa identifierad endast som “Balderson” gav information om det inre arbetet i statsministeriet, enligt artikeln. Den politiska scenen skulle inte ha förändrats så drastiskt utan hans ledarskap.

Bo Balderson: vem eller vad är han?

Böckernas gåtfulla mordgåta avslöjade gradvis antydningar om herr Baldersons sanna identitet allt eftersom året gick. Några exempel på kända Baldersöner som varit “pekats ut” är Ebbe Carlsson, Sven Delblanc, Gösta Gustaf-Janson, Olle Adolphson, Maria Lang, och Barbro “Bang” Alfving.

Ett medvetet leende spred sig över dragen hos de två författarna som gömde sig bakom pennnamnen när de erkände, “Vi har skrivit olika saker”. En hel del smuts har muddrats upp av “avslöjdandena” om Bo Balderson, men identiteten på den verkliga personen bakom masken har aldrig avslöjats. Det har föreslagits att hans namn ska glömmas först när författaren dör.

Med tanke på att flera av de tidigare föreslagna namnen – däribland Delblanc, Carlsson och Adolphson – redan är i bruk, framstår den utpekande som Aftonbladets journalist Jörgen Blom gjorde 1980 som ett av de mer rimliga alternativen. Vi åkte till Irland, ett välrenommerat skattegömställe.

Böckerna antyder att författarens personlighet är mindre inspirerad av den skyhöga och relativt omdömesfria staten Sverige än av den stränge skolmästaren Vilhelm Persson. Bloms vägledning resulterade i uppkomsten av “Björn Sjöberg”, en känd person inom svensk litteratur och historia som fick massiva royalties av Bonniers och sedan flyttade till Irland, som på den tiden var ett skatteparadis för författare.

Balderson-showen fortsatte efter Sjöbergs död. Med all sannolikhet var Jörgen Bloms påpekande i Aftonbladet korrekt. Enligt Jan Guillou var det ingen trevlig avslöjande, särskilt mot bakgrund av de stora förhoppningar som Bonniers reklamjippo hade gett upphov till.

Även om viskningarna om utrikesdepartementets påstådda högsta kassör, herr Persson, har avtagit de senaste åren, lever Bo Balderson stadslegend. Vissa faktiska politiker, oavsett om de arbetar för en kommunistisk eller monarkisk regim, skulle vara nyfikna på hur utrikesdepartementet hanterar politiska problem.

I ett av mina yngre år på 1970-talet blev jag kontaktad av en sticktidning med en ovanlig förfrågan. Någon varnade mig för att hålla utkik efter Bo Baldersons sanna identitet, eftersom han var sin samtids mest populära deckarförfattare. Bonniers verk väckte betydande gissningar om författarens identitet, där vissa trodde att han var Olof Palme, andra Harry Schein och ytterligare andra en legitim författare som Sven Delblanc.

Företagets kommersiella framgång kan tillskrivas en blandning av slumpen och välplanerad produktdistribution. Det första steget i att starta rapportskrivningsprojektet är att läsa den litteratur som krävs. Det blev uppenbart att författaren är en rutinerad person med relativt centristiska politiska åsikter.

Från en medelklassfamilj men med stor förståelse för statsförvaltningen och den politiska processen. Då skulle majoriteten av de potentiella givarna i Bonniers kampanj ha eliminerats. Att ta reda på vem Bonniers har hedrat med betydande hedersutbetalningar under de senaste fem åren är nästa steg. Under en långt längre tid stötte jag dock aldrig på Aftonbladet-skribenten Jörgen Bloms bedömning att Bo Baldersons Björn Sjöberg var en helt tråkig föreläsare.

Professor Sjöbergs associeringslön kopplades till hans nya hem i Irland. Det är det bästa sättet att uttrycka det.Skattesatsen i Irland är mycket hög för författare. Domaren skulle ha varit tvungen att betala över hundra procent av sin lön till den svenska staten om han varit bosatt där. Den så kallade Pomperipossaskatten, ett uttryck för socialistisk kulturpolitik utformad för att motstå kapitalismens kommersiella krafter, användes för att konfiskera eventuella överdrivna författarkonungligheter vid den tiden.

Björn Sjöberg Författare
Björn Sjöberg Författare

Related Posts

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *