Louise Johansson Pojkvän – Det är den fjärde juni och jag vill inte tänka på hur kallt det blir utanför tältets ventilationssystem. Regnet öser ner och smattrar in på vägen. Stackars häst där ute, jaja han har i alla fall sticket på sig… Jag nöjer mig med att slappa i soffan medan en sovande katt vilar i mitt knä på golvet. Det har varit full rulle för den lille killen som har hoppat runt som en galning här inne bland grejerna – så nu stensover han. Han är helt slut.
katpotta
Åker rakt fram och tillbaka inför morgonens aktivitet, som är en tomahawk-hackningskurs för Anders Eriksson, som jag tveklöst nämnt hundratals gånger fram till nu. Det verkar lite tigerkaka att ha tillgång till kaffe för teoriprov; det är ungefär allt jag är bra på. Sedan är det dags för lunch och tankning innan eftermiddagens hoppträning, och jag hatar hur otaggad jag är inför allt, men sen när jag är uppe på Sams rygg så är jag taggad som jag har aldrig blivit taggad förut – varför hade jag inte den känslan innan?
Du måste jobba för henne, men du kan inte låta dig gå ner bara för att det är vinter. Vi klagar på vädret flera dagar i sträck, men vi borde vara tacksamma för det vi har – ett fridfullt land, rent vatten, mat på bordet, kärleksfulla vänner och familj, tak över huvudet, en varm säng och en varm hjärta. Vädret är fint, vi har kläder för att hålla oss varma och jag kan till och med cykla inne i huset, så jag kanske borde sluta klaga på det och börja njuta av det.
Louise, vakna – livet är inte så lätt. Jag har ett jobb och om vädret håller i sig ska jag jobba på en byggnad i Marstrandsområdet i sommar. Var skulle du rekommendera att jag jobbar? I sommar kommer jag och min hund att arbeta för att förbättra våra färdigheter, utmana oss själva och hålla utkik efter potentiella hot som herrelösa och andra djur. Min bästa vän i hela världen är en pojkvän, och jag vill spendera så mycket tid som möjligt med henne den här terminen.
Det är några fantastiska greker, och lite dåligt väder kommer inte att dämpa mitt humör ett dugg. Detta var den första resan som jag inte dröjde alltför länge över huvudattraktionen. Efter några gånger insåg jag att jag ville bli lämnad ensam och i min egen säng. Att jag inte lämnat något bakom mig eller kommit hem sent är enligt mig ett resultat av att jag har tillgång till några av världens bästa möbler.
En person som jag tycker väldigt mycket om, vilket är tur för jag kommer så bra överens med honom att jag sällan, om aldrig, känner att det är något jag saknar. Nu den kvällen är min tid för träning, jag använder tillfället att koppla av och njuta av trädgården. Som jag sa tidigare gick jag ut på eftermiddagen för lite frisk luft och solsken, men jag fick också lite hästabstinens senare på kvällen.
Var också tvungen att gå ut och lägga Sam för natten, så det verkade passande att ta honom på en lugn kvällspromenad. Vädret var fint, och han tyckte att det skulle vara trevligt att komma ut, så det gjorde vi. Jag njöt av mina vänners sällskap och solen. Pojk är på väg hem, så jag bestämde mig för att börja med lite mat som förhoppningsvis borde vara klart när han kommer hit. Det kan han få efter sitt träningspass! Snabb och effektiv snärtkompis som jag är, eller vad?!
Intervjun gick så bra att jag erbjöds jobbet på plats. Jag kommer dock inte att gå längre än så, eftersom jag inte har satt penna på papper på ett formellt kontrakt, så ingenting är helt säkert. Seriöst coolt! Det rån vi provade gick också bra; hon var en väldigt söt och snabb liten mor. Vi borde prata om det med de andra så klart så att vi tydligt kan se vart vi är på väg.
Den resan var avslutad då; du kan koppla av på flygplatsen. Klockan är för närvarande 20:45 lokal tid, så du kommer inte att göra ditt flyg om du åker nu. Vi funderade på att ta en taxi in till centrum och sedan byta till en buss till flygplatsen, men när vi såg att prisskillnaden bara var cirka 30 kronor bestämde vi oss för att ta taxi hela vägen skulle vara det bekvämaste och mest stressiga- gratis alternativ.
Den här resan har varit fantastisk hur man än skär upp den. På grund av det hisnande landskapet, de vackra stränderna och det behagliga vädret, men framför allt för att jag fick tillbringa 2,5 veckor med några av världens finaste tigrar. Vi har varit i Langkawi, KL, Penang, Singapore och KL. Väldigt olika inställningar, men alla härliga på sina egna sätt; var och en har sin egen speciella karaktär.
Och som tidigare nämnts lagras majoriteten av bilderna på kameran, så du måste flytta runt lite för att se dem. Det har inte kommit någon uppdatering på ett tag, men jag har hållit koll på saker och ting under resan för er som missar något. Inte mindre än i Paris, där jag tillbringade fyra dagar med en partner in crime som jag känner extremt starkt för. Mer om det senare – det är förmodligen anledning till en oplanerad uppdatering kring dessa delar, men jag ska inte dit än.
När tiden tillåter kommer jag att förklara, återberätta och visa bilder. Idag var första dagen på skolanoch det var inte riktigt så roligt som jag hade förväntat mig. Tilde red Sam idag igen, och när jag kom hem gjorde jag middag, diskade lite och gav henne en snabb lektion eftersom det alltid är skönt att ha en hjälpande hand med tyglarna när man känner sig för trött för att prova.
Jag hade planerat att träna dressyr imorgon, men eftersom jag inte har ridit Sam på ett tag bestämde vi oss för att skjuta upp det till nästa vecka. Så imorgon ska jag spendera lite extra tid med Sam innan skolan på morgonen så att jag kan ha en lugn kväll hemma med min fina pojk. Det finns inget bättre än att sova i hans famn och gnugga ryggen, säger jag. Trots att det var ovanligt grått och blåsigt för december, var idag en trevlig dag.
Jag välkomnade temperaturfallet på 5-10 grader och snötäcket som täckte landskapet eftersom det får allt att kännas mysigare och för att de längre dagarna får mig att se fram emot att gå ut. Jag tillbringade dagen i skolan idag för den sista genomgången av en uppgift som precis blivit godkänd, och det var fantastiskt! Och sedan gick jag hem och satte mig och fortsatte att plugga iväg.
Nu när det första tältet är mindre än en vecka bort är det hög tid att prova allt i rampljuset. Imorgon fortsätter vi vår kamp mot tid och kunskap! Efter jobbet hämtade min mamma mig och vi två gick och handlade och tog hem ett ton mat att äta i min lägenhet. Man tröttnar aldrig riktigt på stora shoppingresor, och det är en enorm lättnad att inte behöva släpa allt genom gatorna.
Han är värd att lämna lite mat till, så jag lämnade en del med älsklingen. Och den senaste informationen jag har hört om min andra prins (den på fjärde våningen) är att han var mer piggare i dag, även om ingen har haft en varm säng. Jag tror att det beror på att en buss passerar genom skogen under dagen. Det var riktigt skönt att höra att han hade varit sig själv i sin pigga jag när Elin pratade.
När han hade cirka 40 grader Fahrenheit i februari borde han inte vara en svag liten pluton som på bilden nedan; då var han inte särskilt tuff. Det bör dock noteras att han verkar ganska normal, och imorgon kommer han att få mycket mer av min gudsfruktan än vanligt. Nu tänker jag att det kan vara en bra idé att kryptera några kojs så att du i morgon bitti kan öppna din adventskalender och börja använda din plugg direkt;
Visserligen är det lite jobbigt att behöva vakna tidigt och duscha på egen hand, men det är nog bra träning, eller hur? Jag skulle hellre ha en sammansvetsad grupp vänner som jag kan dela mina fina saker med och sova varmt och tryggt på natten. Han och jag chattade kärleksfullt i telefon tidigare, och han är just nu ute med vänner.
Men han älskade att hälsa på då, och bra som han är, tog han med sig något att äta till mig eftersom jag inte orkade laga middag. Det hjälper mycket att ha någon som han runt omkring som är medveten om vad som måste göras. Den som vet att en hammare på rätt plats är värd en absolut förmögenhet.
Tacka gudarna för att de gav mig honom; han är min, och jag lovar att vårda honom för alltid. PS Alla måste ha två favoriter – en “fyrbent” och en “tvbent”. Jag har Sam och Olle, och Olle har mig och Wilma (deras hund), därför om jag säger att de är “de bästa som finns”, så gäller det båda två, för de är lika uppskattade. Mina fina mördare kommer att göra det.
