Johan Von Schreeb Sjuk – Professionell inom internationell hälsa som är specialiserad på katastrofmedicin. Mina ansvarsområden inkluderar att övervaka Center for Health Crises och forskargruppen Global Disaster Medicine – Health Needs and Response.
Organisationen är ett samarbetscenter med WHO och erbjuder utbildning i katastrofmedicin och traumavård samt relaterad forskning och opinionsbildning. Vi arbetade tillsammans på viktiga dokument för Världshälsoorganisationens initiativ för Emergency Medical Teams (EMT).
Jag är allmänkirurg av utbildning och har varit volontär hos Läkare Utan Gränser (MSF) sedan min första utplacering 1989. Jag var ansvarig för att samordna akutsjukvården för Världshälsoorganisationen under ebolautbrottet 2014 i Sierra Leone. Jag hjälpte Världshälsoorganisationen med traumavård i Mosul 2016, och jag har sedan dess föreläst om ämnet i Donetsk, östra Ukraina och Jemen.
Under covid-19-pandemin 2009 i Sverige sökte Socialstyrelsen och Stockholms läns landsting min medicinska expertis. Efter explosionen och förödelsen i augusti 2020 orsakad av covid-19 i Beirut, skickades jag dit som WHO:s EMT-koordinator för en femmånadersperiod.
2021 återvände jag till mitt jobb hos WHO, denna gång i Libanon, där jag höll kurser i hur man hanterar massdöd i Irak. Under månaderna mars och april 2022 utstationerades jag till Ukraina för att leda Världshälsoorganisationens internationella akutmedicinska team.
Jag tjänstgjorde i sju år som avdelningschef för Läkare Utan Gränser i Sverige och har även suttit i styrelsen för Läkare Utan Gränser i Belgien och Hong Kong. Brombergs förlag, 2015. “Katastrofdoktorn” bygger på mina erfarenheter av att arbeta på akutsjukhus. Media kräver ofta intervjuer med mig på grund av min expertis inom katastrofmedicin. Dessutom ägnar jag mycket tid åt att driva det konstnärsdrivna galleriet Candyland, som jag var en av grundarna av.
Kritisk granskning av data
Studiens primära mål är att förbättra nödsituationer genom att tillhandahålla bevis för förbättringar. Effekterna av katastrofegenskaper på hälsokrav och faror är ett annat fokus i mina studier. Vi utvärderar också modeller för posttraumatisk tidig dödlighet och forskar om det mest effektiva sättet att tillhandahålla traumavård på platser med begränsade resurser. Vi har också ett starkt krisberedskapssystem. Mer information finns i avsnittet referenser.
Utbildningsdokumentation
Läroplanen för hälsobehov och svar på globala katastrofer innehåller lektioner om ämnen som skadehantering och katastrofhjälp. Lektioner i både sjukhusmiljö och ute i samhället inkluderar en betoning på att göra det bästa av begränsade medel. En tvåårig kurs med namnet “Public Health in Disasters” erbjuds av ett konsortium av europeiska universitet tack vare Erasmus Mundus-programmet.
Det är möjligt att gå “Public Health Response in Disasters” som en fristående 20 ECTS-kurs. En kurs “katastrofmedicin” (SVK) på två veckor erbjuds läkarstudenter varje termin. Volontärer som vill gå med i Läkare Utan Gränser (MSF) kan ta en 9-veckors utbildning i humanitär hälsohjälp.
Svenska läkare som är intresserade av en karriärövergång till akutmedicin kan ta del av vår förstärkta utbildning. Genom KI-utbildningen samordnar och sköter teamet lektionstider och inlämningsuppgifter. Införandet av dessa covid-19-fokuserade e-lärande moduler förväntas införas 2020. Det finns för närvarande mer än 160 tusen inskrivna elever.
ViTrieEX (Virtual Triage Exercise) och AnTriEx (Analouge Triage Exercise) är två av simuleringsverktygen som vi har utvecklat för användning i våra massolyckshanteringskurser. Utöver Irak och Jemen har vi även hållit kurser i Kambodja, Libanon och Ukraina. Dessa resurser erbjuds utan kostnad för dig.
Johan von Schreeb varnar för att gå ensam på börsen i Can Change Place.
WHO:s elitkomfortlags motto: »Goda intentioner räcker inte« (Goda avsikter spelar ingen roll). Professorn i global katastrofmedicin Johan von Schreeb har noterat att olika brister i privata hälsovårdsprogram i Ukraina har avslöjats till följd av krisen.
Johan von Schreeb har arbetat i konstiga och farliga miljöer tidigare. Han är kirurg och en pionjär inom den svenska avdelningen Läkare utan gränser, som bildades 1993. Professor N Umera vid Karolinska Institutets institution för global katastrofmedicin leder det nyligen inrättade Centrum för hälsokriser. Han har väntat på att all-clear ska flyga till Ukraina så att han kan samordna internationella hjälpinsatser enligt Världshälsoorganisationens böcker.
Utöver de massiva internationella investeringar som redan har gjorts har ett antal privata insatser vuxit fram för att hjälpa saken. Att skicka läkare till Ukraina, enligt Johan Schreeb, kan göra saken värre. Som ett exempel minns han Balkankriget på 1990-talet, då receptfria läkemedel och halvpillerkort utan text blev allmänt tillgängliga.
Byggandet av infrastruktur för att importera mediciner var en stor utmaning för dem som arbetade med “gränslös” medicin; Johan von Schreeb och hans kollegor arbetade med en rad initiativ som krävde detta. Han varnar för att det här är en knepig situation eftersom ingen avsiktligt vill “ta kul” för enighetens skull.
Istället borde människor försöka kanalisera sina donationer till trovärdiga organisationer med erfarenhet av krisområden och ett öga för vad som behövs mest. Även om kostnadsbesparingar alltid uppskattas, bör läkare som vill vara mer aktivt involverade i sina patienters behandling arbeta för att stärka sina kontakter med sjukhus och utveckla en strategi för den typ av hjälp de hoppas kunna erbjuda.
En kirurg med erfarenhet av höftproteser i titan kan vara till hjälp för sina svenska kollegor via telemedicin, även om de är till liten nytta på katastrofplatsen. Johan von Schreeb hävdar att psykiskt friska läkare lägger för mycket tid på att oroa sig för sina patienters hälsa.
Mariupol, Ukraina upplever för närvarande en brist på grundläggande förnödenheter snarare än en medicinsk kris. Ett sjukhus utan dessa väsentligheter skulle vara utan själ. Jag tycker att den mest fördelaktiga utbildningen för unga läkare i katastrofmedicin sker när jag får dem att städa kapellets badrum. Men de blir defensiva när du gör den poängen.
WHO har gjort framsteg de senaste åren för att förbättra effektiviteten i det internationella biståndet. Efter den förödande jordbävningen i Haiti 2010 stod det klart att större resurser behövde avsättas för att hjälpa de fattiga. På den tiden fanns det fyrahundrafemtio olika medicinska satsningar i olika utvecklingsfaser. Några av läkarna och sjuksköterskorna hade precis slutfört att fylla på med bandage och nålar och bröt om att komma till jobbet.
På grund av kaoset i Haiti etablerade WHO ett världsomspännande nätverk av akutmedicinska experter. Endast en handfull WHO-godkända team är nu aktiva, men de följer alla samma policyer och praxis. De har gjort omfattande planering och förberedelser, och de har allt de behöver för att leva utan att störa den lokala ekologin på något sätt. Enligt Johan von Schreeb kan goda resultat endast uppnås genom omfattande förberedelser.
När krisen eskalerar har han andra tankar om att gå med i räddningsarbetet, även om han stöder vissa privata biståndsinitiativ som Sverige tar. Men man behöver också veta hur man navigerar i det lokala hälso- och sjukvårdssystemet, talar språket och förstår de kulturella normerna och är en effektiv förespråkare för sin egen hälsa. Det är en helt ny berättelse. Men ingen har laglig befogenhet att söka medicinsk behandling i Ukraina. Lagstiftningen ger dock många skyddsåtgärder för alla.
Det är viktigt att planera för din egen säkerhet innan du ger dig ut på en campingsemester. Den svenska regeringens Utrikesavdelning började råda svenskar i Ukraina att återvända hem i mitten av månaden. Enligt en opinionsartikel publicerad i Läkartidningen av UD:s pressjour är detta inte ett direkt reseförbud, men det sänder “en stark signal” om att den svenska ambassaden eller UD har väldigt få resurser för att hjälpa svenskar som redan är bosatta i landet.
De från Sverige som väljer att resa till Ukraina trots riskerna gör det på egen risk. Folk vill hjälpa så gärna, säger Presstjänsten, men “det är förenat med lifesfara att i detta skede resa till Ukraina.” Till Lviv, Ukraina, har den världsberömde “katastrofläkaren”, Johan von Schreeb, anlänt. Svält, sjukdomar och skadade barn är också saker han själv ser under striden. Han anser att det är en stor katastrof för mänskligheten.
Professor Johan von Schreeb, specialist i katastrofmedicin, har skickats till Ukraina av Världshälsoorganisationen (WHO) för att övervaka hjälpverksamheten där. Många anständiga människor bor på denna planet. Det internationella samfundet samlas bakom dig. Men det finns fortfarande en stor utmaning framför oss. Som han uttrycker det är “riktigt svårt” en underdrift när man hänvisar till att få information förbi säkerhet.
Repor och repor, mest kosmetiska
Forskning visar att vanliga hälsoproblem som högt blodtryck, diabetes och magvärk kan vara upp till 15 gånger mer störande för det dagliga livet än äkta slagfältsskador, trots vad katastrofläkaren kan säga. Klorlukten i det hyrda vattnet, handdukarna och maten är särskilt avskräckande, och kylalukten är också obehaglig. Hälsan skadas av N egligence av avgörande frågor.
Johan von Schreeb hjälper människor, inklusive skadade barn, som är psykiskt sjuka.
Många av de människor jag har mött nyligen ger ifrån sig en känsla av att vara totalt förvirrade och rädda. Hans jobb har lett honom till krigszoner och ödelagda områden, men den senaste tiden har han gett tips om hur man överlever en inhemsk pandemi. En svensk läkare och professor vid namn Johan von Schreeb, som grundade Läkare utan gränser, reser jorden runt i jakten på nästa medicinska kris.
Johan har alltid haft en stark vilja att komma in på det medicinska området. Det är bara pappa. Tor von Schreeb tjänstgjorde som kaplan i Sovjetunionens Röda armé under Koreakriget. När Johans familj flyttade till Etiopien när han var två år för att Tor skulle kunna börja jobba på Sida. För att bli en “världsmedborgare” var Johan tvungen att lära sig amarinja på egen hand, sköta baren vid familjens häst i röd uniform och ta flera turer på en skruttig folkdriven flotte. Mannens nyfikenhet på världen och dess invånare var gränslös.
