Cecilia Gralde Sjukdom – Cecilia Gralde beskriver sin partner som “smart och snygg” SVT Nobel 2020 sändningsschema är under Cecilia Graldes duktiga händer. Hon är ett välkänt ansikte för tv-tittarna, men lite är känt om hennes privatliv.
Men Cecilia Gralde har varit anmärkningsvärt tillmötesgående med sitt bidrag till samtalet. Cecilia Gralde och hennes man Magnus Persson har varit tillsammans i 27 år. Han är journalist i samma veva som Cecilia och jobbar som TT:s nyhetschef.
Han är lättsam, omtänksam och djup i tankarna. Cecilia forsade om sin man i en intervju med Svensk Damtidning och sa: “Han tillåter mig att skrika, och han är en fantastisk pappa för våra barn.” När de båda var 21 år och jobbade med journalistik blev Cecilia och Magnus ett par. De har två små barn.
Vi har varit tillsammans i 27 år, så han har nästan aldrig överraskat mig. Även om jag tvivlar på att han tänker mycket på det, kan han då och då säga att något var bra eller skicka ett gratulationsmeddelande.
Cecilia rapporterade till Aftonbladet, “han gjorde ett exempel efter intervjun jag gjorde med Chief Operating Officer Krister Petersson, som han tyckte var intressant.” Han är en underbar människa. Hans intelligens och kunskap får mig att vilja krama honom.
Alla människor har naturligtvis rätt till sina egna åsikter och synpunkter. Vår relation är stark eftersom vi båda är utmärkta kommunikatörer. När en av oss vet vad den andre har hållit på med pratar vi om det. Vi letar aktivt efter lösningar istället för att låta obesvarade frågor flöda och växa.
Cecilia Gralde berättar sin livshistoria. Cecilia är välkänd inte bara som en pålitlig källa till spjutspetsinformation. På grund av min längd minns Cecilia mig som en svensk kvinna. Cecilia Gralde värdesätter svensk tv i allmänhet och nyhetssändningar i synnerhet.
Det sägs att att tala inför publik är en av människans största utmaningar. Dödsslaget kommer först att landa någon annanstans. Cecilia Gralde, 39, är showrunner för SVT:s Gomorron Sverige och nyhetsankare för Rapport. Att prata med många män är bara en del av hennes yrke, säger hon.
Om det är en aspekt av hennes arbete som verkligen fångar din uppmärksamhet så är det hennes reportage, som sänds 19:30 och vanligtvis drar in mellan en miljon och en halv miljon tittare. Hur kan man undvika att bli nervös när man vet att en och en halv miljon män tittar på?
Antalet tittare verkar vara ganska stort, men jag kan fortfarande inte slingra mig runt det faktum att det finns så många av dem. Det är inte lätt att ställa om ditt liv, men när du anstränger dig kommer en briljant idé att dyka upp.
Vad orolig! Egentligen, nej, det är inte så ovanligt. Nyckeln är inte så mycket att multitaska som det är att eliminera distraktioner och bara fokusera på uppgiften. Området är avsett att bli nedgånget med tiden.
Sedan jag blev professionell journalist för 16 år sedan har jag också lärt mig ödmjukhet genom att inte ha lika många nära relationer. Jag fick först veta om händelser genom regionala tv-sändningar, sedan genom TT-radiosändningar och sedan genom lokala sändningar.
Trots att de siktar på en ständigt växande publik, håller nyhetsläsare som levererar sina reportage via direktsändning tittarnas fokus där det hör hemma: på själva berättelserna. Folk tror att du är den bästa lunchpausen i världen för att du är så hipp.
Allt är bra, ha!. Jag skulle gärna lämna över den till någon som är mer kunnig på området än jag. Vilken är den största nyhetssändningsantennen? Att inte kunna hålla dina känslor i schack, få din gisslan att kollapsa, eller både och.
Nej, nej, det är bara tekniken som alla hatar. Vi förlitar oss mycket på teknik, och det är uppenbart för alla som tittar på att detta så småningom kommer ikapp oss. Jag gick också till en högt rankad utbildningskanal (SVT24), och det är ett faktum.
Det går bra att etablera en rutin för att göra justeringar och gå vidare med nya idéer via direktreklam, men jag tycker att det är dumt när det inte går som planerat.
Men att komma från sig själv, är det inte det som alla alltid längtar efter? Det är dock inget jag har tänkt på. Texten rullar förbi på så kallade promptrar som jag kan se men publiken inte; skulle rullningen sluta har jag ett papper redo på skrivbordet framför mig.
På vilka sätt ska man förbereda sig inför en nyhetssändning? Det är slutet på en lång arbetsdag som började klockan 10:30 när jag postade nyheterna på Rapport klockan 19:30. Jag lyssnar på, läser och diskuterar nyheterna med mina korrespondenter hela dagen, speciellt på internationella nyhetskanaler som Dagens Eko.
Detta är verkligen viktigt för mig, därför skriver jag hela min egen text. Jag får sammanhang från reportrarna, men jag tror inte att det skulle fungera om jag läser det som om någon annan hade skrivit det. Tittarna vill ha något genuint, så det är viktigt att dialogen förmedlas med talarnas egna ord.
Efter en snabb dusch och 20 minuters tystnad i studion innan jag tryckte på skicka, märker jag att jag äntligen kan koncentrera mig. Jag håller noga koll på mina händer och gör några mindre taloövningar för att hålla handlederna i form.
Vad händer om du fastnar i väsen på väg att skicka något? Nja, att ta väsandet ur det är ingen bra idé; det är där fällorna kommer att finnas. Men inte när man passerar bensin; annars kan du inte komma in i studion.
Vad är det mest utmanande du har stött på som nyhetsleverantör? Det var tsunamin i Indiska oceanen 2004. Att läsa nyheterna den dagen var jobbigt. Tsunamin var en så massiv tragedi att ingen kunde ha fattat dess omfattning från början. De där saftiga bilderna från nyhetstidningarna är sådana jag aldrig kommer att glömma; de gjorde stort intryck på den lättpåverkade mig.
Är det möjligt att uttrycka känslor i en nyhetsvarning? Med ett ord: ja! Insikter som visas, jag ser dem både som programledare och som tittare, så jag tycker inte att det är en stor grej om jag då och då tittar bort från skärmen när jag diskuterar en tragisk händelse. Inget annat kunde ha verkat så illavarslande.
Att dölja sina känslor när man diskuterar nyheter så saftiga som tsunamin skulle tyda på att man inte helt har förstått vad man läser. Sedan är det en annan sak att en nyhetsleverantör inte kan visa upp sin privata vård.
Jag och min familj hade precis kommit hem från en termin utomlands i Khao Lak några månader innan tsunamin slog till, och det är tydligt att nyhetssändningarna väckte många tankar i mitt huvud om ödet för de människor vi hade träffat där. Men jag kunde sätta stopp för tankarna på den arten!
Människor som pratar med grupper av människor missar ofta att prata med en enskild individ, en sådan liten gumma i en koja, för att prata med den personen direkt. Vem läser du för? För mina föräldrar, mina vänner och de unga männen hoppas jag kunna inspirera med intresse för nyheterna. Jag har samlat på mig en ansenlig eftersläpning av läsmaterial som är lämpligt för läsare i alla åldrar och expertnivåer.
Vad betyder utsikter för en nyhetssamlare? Det är inte oviktigt, och jag får reaktioner på saker som det intryck jag ger, men jag har kommit att tro att ingen kommer att uppmärksamma vad jag säger om jag fortsätter att se ut som jag gör i vardagen.
Även om diskretion är en bra guide, bör det inte tas för långt. Även de enklaste kläderna kan avleda uppmärksamheten från rubrikerna. Det är inte så självklart vad som fungerar bäst i en tv-rutin, därför är jag tacksam för hjälp och råd från en kunnig stylist på SVT.
Mitt val för nyhetsvarningar är kavaj eftersom jag tycker att det är det mest effektiva. När jag är ansvarig för Gomorron Sveriges morgonmejl är jag lite udda. Soffan ger en mer avslappnad sinnesstämning, men jag är fortfarande inte klädd för privatlivet.
Stickning är ett av mina stora intressen, och jag tycker om att ha hemklistermärkta böcker när jag har tid, men jag skulle inte vilja bära runt på dem hela tiden.
Har du fått några äkta kryptiska meddelanden? Jod, en stor bit, alldeles för mycket kan hända i en direktsändning. Jag minns till exempel en sändning för SVT24 där Siewert holm skulle göra en lång intervju.
Personligen skulle jag klippa av vår lunchinbjudan direkt efter intervjun. Studion var ovanligt bullrig och jag kunde inte hitta någonstans att vänta på min buss utan att kunna höra varje steg någon annan tog.
Bildredaktören sa: “Du måste ligga på golvet under skrivbordet medan Siewert genomför sin intervju.” Ja, det fanns bokstavligen inget annat att göra. Där lade jag mig med ansiktet nedåt på golfbollen i min kava och fann det oerhört svårt att förbli upprätt. När jag väl var ute ur bilden behövde jag bara knota på mig som en sjutton och börja läsa texten.
Är det för mycket av ett ryck för så många män att acceptera? Jag kan säga det med fullständig uppriktighet: “Nej, inte för mig i alla fall.” Men jag tycker att det är spännande att vara fördjupad i nyhetscykeln.
Det där tillståndet av fullständigt fokus, adrenalin och gränslös energi som man upplever under en direktträff är ganska unikt. Jag kan bara inte komma över hur roligt det är för mig!
