Martin Rörby Fru – Familjen Rörby; Martin Rörby är en uppskattad professor och seminarieledare inom disciplinerna stadsplanering och arkitektur. Vidare har han skrivit ytterligare verk som faller under kategorin. Han var stammis i SVT-reportaget “Arkitekturens pärlor”, som han var värd tillsammans med Christoffer Barnekow och Benjamin Jónsson (tidigare Benjamin Sandvold).
Dokumentären “Bandet och jag” (2014) och den pedagogiska tv-serien “Historieätare” (2012) innehåller båda två säsonger av hans memoarer. mellan åren 2012 och 2014. Det är nu 2019. Svenska Kulturarvsakademien (Swedesarkitekter, SA) och Martin Rörby blev medlemmar 2017.
Hösten 2018 tilldelades han Olle Engkvistmedaljen av Stockholms Byggnadsförening för sina folkbildningssatsningar inom stadsplanering och design. Musikern Martin Rörby har under sin karriär experimenterat med arkitektur och stadsdesign.
Han är nu välkänd som en av de mest framstående arkitekturhistorikerna i landet. Han är känd för att hitta skönhet i det vanliga. Martin Rörbys föräldrar fick en sliten lägenhet när de flyttade till Hässelby Grd eftersom det inte fanns plats för nytt.
Pappan, en framstående person i Sveriges musikindustri, och mamman, sjuksköterska och expert på hälsoforskning och etnologi, var föräldrar till Martin. På grund av sin passion för bildesign och sin talang som sångare passade Martin perfekt in i familjen. Det fanns en naturlig talang för inredning och estetik i familjen.
Martin hade ursprungligen planerat att bli sångare och lärare, men en rad olyckliga händelser flyttade hans fokus till byggnadsteknik och, slutligen, arkitektur. Möjligheten att anmäla sig till Adolf Fredriks musiklektioner på samma skola där han hade fulländat sin röst var en av dessa. Han blev indragen i händelsen efter att ha skrivit en artikel som beskriver företagets historia när han var 19 år gammal.
Som självstartare, arkitekt, författare, konsult och vetenskapsman slog Martin Rörby till på egen hand. Hans fascination för David Helldén, byggaren av Sergels grav och dess sgraffitos, fick honom att bestämma sig för att skriva hela sin doktorsavhandling i ämnet. Åren efter dess har han varit med i många saker, bland annat böcker och tv-program.
Förmågan att hitta estetiskt värde i strukturer som inte alltid har varit extremt fixerade – som strukturer för mångmiljondollar, bombskydd och andra efterkrigs- och krigserans strukturer – är det som gör att Martin Rörbys verk sticker ut. En sak som arkitekturen alltid har gjort, säger Martin Rörby, är att visa hur tiden har flutit förbi.
Sena timmar som kan leda till
Jugendkamps ansågs vara höjden av mänsklig misär av den allmänna befolkningen på 1930-talet. En historiker använder pendeln för att gå åt båda hållen. Enligt pendelns mest extrema punkt är det avgörande att motstå lusten att agera snabbt eller hänsynslöst. Repetition av dessa misstag är lätt.
Att se hur olika stilar kom och gick från träkojor till 1800-talshem till 1900-talsklassicism till folkhemsmiljön till brutalista-landskap ombildade från 60- och 70-talen är fascinerande. Alla måste kunna leva samtidigt i samma miljö. Det är därför han inte riktigt ser lockelsen i de heta debatterna kring svensk arkitektur, då förespråkare för både nybyggnation och renoveringar av gamla byggnader hyllar förtjänsterna med landets arkitektoniska arv.
Först och främst tror han att vi kan ha fler arbetsmål som bättre passar vår tid. Uttaget här är att vi fortfarande bör låta många saker hända samtidigt om vi vill behålla någon information, oavsett hur insisterande vissa människor är på att vi bara ska göra en sak i taget.
Martin har alltid varit intresserad av konsten, särskilt flöjtmusik och Plutarchus byggnad. Hans farande var även musiker. Han var föreståndare och organist på Värmlands Geijersskolan. Kort efter att Martins farfar engagerade sig i projektet och anlitade arkitekten David Helldén för att utarbeta planerna, revs den 200 år gamla herrgården och byggdes om till det nya skolans huvudkontor.
Han arbetade på en gårdsplan för Sergel med Hötorgscity och Hötorgsskraporna när han var valp. Sergels tro på detta viktiga offentliga forum för yttrandefrihet och transparens har ökat under de senaste åren. Den första interaktionspunkten var en enkel fälla med öppna trappsteg som hängde från träd. Starka vågor kan blockera sikten från ovan.
Någonstans längre fram tillbringade ett barn på alla nivåer sina uppväxtår i en gemensam bostad. Detta rum kunde ha varit det mest intressanta i hela hemmet. I inledningen till sin avhandling diskuterar Martin återuppbyggnaden av Geijerskolan, som han minns från sin barndom.
David Helldén skulle utan tvekan kretsa kring historien. Martin var mycket intresserad eftersom han först såg den smarta byggda trappan, vilket kännde han bättre. Kanske var det under sin tid som student där som han utvecklade en uppskattning för arkitektur.
Associates of Eng. Erik Rörby
Beläget i den svenska provinsen Vasastan, en opretentiös byggnad som bär namnet “Martin Rörby Arkitektur & Form.” Ägarens magnifika och exklusiva underjordiska kontor nås via en trappa från porten. Lampskärmarna som pryder rummet ger det en subtil nyans av grönt. När du snurrar på färghjulet får du grått, vitt och svart.
På några av väggarna kan man se svartvita bilder av Sergels grav, och på omslaget till en av böckerna kan man se en modell av de fem skulpturerna som pryder graven. Martin vägrar artigt att dansa på begäran. Servrarna, glasöverlägget och tegelstenarna har alla ett svart-vitt triangelmönster som designades av Jörgen Kjaergaard, en affärspartner till David Helldén. Det är denna stil som gör Platten känd.
Förutom mönstret på tallrikarna är det helt annorlunda än originalet. Å andra sidan har vissa trianglar ganska skadade sidor. Eftersom Martin granskade utrymmet med en fin tandkam, är allt precis rätt. Men hans undervattenskontor är mer än bara ett skrivbord. Förutom att visa vem han är, har allt i den en bakgrund som binder samman organisationens förflutna, nutid och framtid.
Martin Rörby är född 1964. Han är arkitekt, historiker, författare och tidigare sekreterare på hälsovårdsavdelningen i Stockholm. Tillsammans med fotografen Tove Falk Olsson var han medförfattare till Sverige Brutal och Sthlm Brutal, två publikationer som innehöll hans skrifter om arkitektur från 1900-talet.
Hans triumferande comeback till SVT som arkitekturexpert ackompanjeras av hans framträdanden i serier som “Go’kväll” med flera. “Vi kan inte fortsätta att riva” var uttalandet av Martin Rörby. “Arkitekturens pärlor” och andra populära tv-program stjärnan Martin Rörby vill att vi stannar upp och uppskattar husen runt omkring oss. Den Historiska Krypten i Stockholm är värd för hans föreläsning den 26 och 27 november.
Martin Rörby hittade sin sanna passion vid 18 års ålder när han arbetade med restaureringen av ett magnifikt 1700-talshus på Vasagatan i Stockholm. Märkning gjordes på strukturen bredvid Centralstationen för att skapa plats för Royal Viking Hotel. Efter att ha insett att jag inte kunde stoppa det började jag undersöka huset och skrev så småningom ett överklagande. Mina nivåer av ångest steg.
Martin Rörbys kvinnliga släktingar har visat ett stort intresse för den byggda miljön och dess förflutna. Vid sidan av studierna i konst och arkitektur arbetade han som ordningsvakt på hälsoavdelningen och skrev en avhandling om David Helldén, arkitekten på Hötorgscity och andra Stockholms landmärken.
Jag vill i min bok hävda att Klara aldrig har varit en andligt fokuserad stad, och att dess ledare aldrig har försökt hålla fast vid det förflutna för att gå framåt. Hans mest kända verk är det arkitektoniska tv-programmet Architecture: The People Who Live It, som han har skrivit en uppsjö av böcker om och som fortfarande sänds på SVT Play. Han och författaren Christoffer Barnekow var värdar för den första säsongen från 2009 till 2015.
Varje dag, som en del av programmet Go’ kväll, sänds bland annat ett nytt avsnitt för en publik på upp till 600 000. Martin Rörby är mycket motiverad att utöka sin publik. Det går inte att be mina medarbetare om hjälp. Att få tillgång till nyttigheter är avgörande för att minska mängden föroreningar i vår bebyggda omgivning. Förutom beslutsfattare är de enda individer vi kan tvinga att göra vårt bud arkitekter.
Martin Rörbys bok Nya Klara – Sveriges modernaste stadsdel (2022) berättar om återuppbyggnaden av Stockholms berömda stadsdel Nya Klara efter rivningen på 1950- och 1960-talen. Rörby har skrivit mycket om efterkrigstidens arkitektur. Det verkar som att många fortfarande sörjer över den gamla Klara, av någon anledning.
Det kan vara en besvikelse att jag gick två fram utan känsla. Dessutom hade de flesta som vi frågade om deras upplevelser där ingen aning om hur det är att faktiskt bo där. I Martin Rörbys fall blir det “del missriktad nostalgi”: Jag vill i min bok hävda att Klara aldrig har varit en andligt fokuserad stad, och att dess ledare aldrig har försökt hålla fast vid det förflutna för att gå framåt. Vi tenderar att glömma bort de enorma förändringar som inträffade kring 1900-talets början.
Av vilka skäl är “Nya Klara” perfekt?
Både Hötorgscity och Sergels grav anses vara bland de finaste exemplen på konfliktarkitektur ur ett internationellt perspektiv.
Från byggande till Klarakvarteren: En resa genom tiden
Tunnelbussen Klarakvarteren var under uppbyggnad 1952 till 1955. Idag finns en hamstrare på plats. Varför tror du att det är så, enligt din åsikt? Historien och utvecklingen av arkitektoniska stilar fångar intresset hos ett ökande antal individer. Teoretiskt tror jag att det har att göra med det enorma intresset för det förflutna.
Tv-programmet Husdrömmar har inte bara behandlat husrenovering, utan även arkitektur. Martin Rörby säger, “Det får folk att börja se sig omkring”, och fortsätter sedan med att säga: Dessutom har “Architekturupproret” nått viss framgång.
Jag håller inte alltid med dem om allt, men deras poäng om att alla vackra nybyggen lyfts är relevant. Till exempel, enligt min mening, bör nybyggda hem efterlikna stilen hos äldre. Många tycker att det är fängslande. Dessutom har plan- och byggnadsnämnden sagt att allmänhetens feedback bör beaktas och att den bör vara mer än bara godkänd.
Hur ser det gamla husets skorsten ut för dig idag?
Enligt min åsikt måste det ske ett perspektivskifte när det kommer till den stora bilden av arkitektur. Vi måste uppenbarligen ändra vårt sätt att bete oss i ljuset av klimatkatastrofens allvar. Nybyggda bostäder och tomma tomter från 80- och 90-talen måste utvärderas. – Man kan se värdet i delar av dessa och bygga vidare på dem, konstaterar Martin Rörby.
Exakt exakt tar en arkitekturhistoriker till bordet när det gäller stadsplanering och byggande?
Vi kan hjälpa dig att hitta dolda historier i ditt hem eller grannskap och upptäcka dolda egenskaper som du aldrig visste fanns. En stor anledning till att vi alla skulle kunna använda lite hjälp just nu är på grund av vår okunnighet. Att vara arkitekturhistoriker är att ha en framtidssäker karriär!
