Jonas Hassen Khemiri Fru – Hassen, Jonas Younes Khemiri är en svensk författare och dramatiker som föddes den 27 december 1978 i Stockholm. Khemiri har skrivit flera romaner, en samling noveller och andra verk.
Han fick sitt litterära genombrott 2003 med Ett öga rött, som sålde mer än 200 000 exemplar i pocketupplagor och blev 2004 års bästsäljande roman. Montecore är en unik titel som belönades med Sveriges Radios Romantiska pris 2006.
I mars 2013 uppmärksammades Khemiri för ett öppet brev i Dagens Nyheter kallad “Bästa Beatrice Ask”, där han skrev om svensk polis användande av etnisk profilring. Det var en av de mest populära svenska texterna som någonsin lagts ut på nätet i Sverige.
Khemiri är den första svenska författaren som fått en roman publicerad i The New Yorkers amerikanska upplaga. 2018 publicerades Romanen Pappaklausulen, som vann det franska priset Prix Médicis för bästa roman.
Biografi:
till och med: Hassen, Jonas Khemiri är född och uppvuxen på Södermalm med sin svenska mamma, tunisiske pappa och två äldre bröder. Khemiri anlände till Stockholms Södra Latin. Under ett besök i Mellanöstern kunde Khemiri publicera sin första artikel som handlade om en palestinsk bybor.
Efter att ha arbetat på ett kontor i New York skrev han färdigt sin första roman, som han sedan skickade in till ett förlag. Han började studera litteratur vid Stockholms universitet och internationell ekonomi på Handelshögskolan i Stockholm innan han hittade ett jobb på FN i New York.
Många förlag uttryckte intresse för Khemis första bok, men när de stötte på svårigheter vände han sig till Norstedts, det förlag han trodde bäst skulle tjäna hans intressen. Romanens titel var “Ett öga rött”, och den var skriven på en specialkonstruerad form av svenska som används för att problematisera tal och mening.
Boken har översatts till andra litterära genrer och dramatiserats på Anger-teatern. Han vann 2004 Bor’s Times Debutant Prize för romanen. Romance spelades in 2007 under Daniel Wallentins regi.
2006–2011: Khemiris debutalbum, Invasion!, spelades i Stockholms centrum från mars 2006 till dess att det avslutades den 8 januari 2008, under ledning av Farnaz Arbabi. Pjäsen har spelat i totalt sexton nationer.
2011, efter prisutdelningen i USA, fick pyjamasen en Village Voice Obie Award för bästa manus. Den 4 oktober 2008 vann Pjasen Five Years Gud regionmästerskapet på Regionteatern i Växjö och gick vidare till vändningen med Riksteatern.
Khemiri nominerades till Augustpriset 2006 i den skolastiska kategorin för sin roman Montecore: an original tiger. Den har utvecklats till en triangulär form och dök upp 2011 i USA. Romanen finns med på en lista över de två bästa böckerna som publicerats i Sverige mellan åren 2000 och 2010, som sattes upp av Dagens Nyheter 2011.
Khemiri vann Sveriges Radios Novellpris 2008 med boken “Oändrat oändlig.” Hans pjäs Vi som är hundra premiär p Göteborgs stadsteater i Mellika Melanis regi har delats ut i oktober 2009. 2011. Hans pyjamas för nyanlända, “Apatiska”, som var influerad av Gellert Tamas bok “De apatiska”, vann priset.
2012–2013: Jag ringer mina bröder: Khemiris roman Jag ringer mina bröder gavs ut i början av 2012 och utspelar sig efter händelserna i Stockholmsbombningen i december 2010. Bokens huvudperson, den hotfulla mördaren Amor, är sårad, inser vad som har hände, och ringer sina egna klockor.
The Romance har framkommit ur en text som Khemiri publicerade i Dagens Nyheter en vecka efter bombdådet. Texten förvandlades också till en teaterpjäs, även den med titeln “Jag ringer mina bröder”.
Pjäsen fick sitt invigningspris i Malmö stadshus den 18 januari 2013 under ledning av Farnaz Arbabi och han fortsatte att tjäna nationen med Riksteatern efter det. Även där, under Farnaz Arbabis ledning, satt hålan sommaren 2013 uppe på Stockholms stadsgator.
“Bästa Beatrice Ask”: Den 13 mars 2013 publicerades en artikel av Jonas Hassen Khemiri med titeln “Bästa Beatrice Ask” i Dagens Nyheter. Artikeln, som skrevs i stil med ett öppet brev till Beatrice Ask, Sveriges justitieminister, diskuterade Khemiris personliga erfarenheter av mord och diskriminering.
I artikeln kritiserade Khemiri också vad han kallade “Maktens rutin” eller Sveriges asylsökande varningar i REVA ramen. Skicklig övning. “Bästa Beatrice Ask” uppnådde en mycket imponerande nivå av viral spridning; den 14 mars gjorde 120 000 Facebook-rekommendationer artikeln till det näst mest populära svenskspråkiga innehållet på Internet totalt sett.
250 000 klick registrerades på DN.se klockan 18:30 samma dag som artikeln publicerades. Beatrice Ask avvek från artikeln genom att bjuda in Khemiri till en diskussion, vilket Khemiri tidigare hade motsatt sig.
Enligt Dagens Nyheter skulle Khemiris text kunna fungera som en “ny början för antirasism”. New York Times publicerade en uppdatering av artikeln den 21 april 2013. 2014–2017: SVT sände 2014 Stockholmsadaptationen av Khemiris pjäs Jag ringer mina bröder.
Både svenska och svenskbaserade spelare från Malmöuppsättningen deltog i vadslagning. Filmen hade premiär på SVT2 den 27 september. Pjäsen [ungefär lika med] hade premiär på Dramaten i oktober med Farnaz Arbabi som regi.
Det handlar om “ett myller av människor som är p kollisionskurs med marknaden.” Khemiri Augustpriset för romanen Allt jag inte minns delades ut 2015. Romantiken har utvecklats till en triangulär dialekt.
I Times Literary Supplement listade den amerikanska författaren Joyce Carol Oates Allt jag inte minns som en av hennes tre bästa böcker 2016. “Som du hade berättat det för mig (ungefär) om vi hade lärt känna varandra innan du dog” av Khemiris publicerades i The New Yorker den 24 september 2017.
Khemiri läste romanen till deras podcast The Writer’s Voice och deltog i intervjun This Week in Fiction. Den första svenska författaren att publicera en roman i The New Yorker är Khemiri.
Senay är:
2018 utkom Romanen Pappaklausulen. Boken fick det franska priset för bästa romerska, Prix Médicis. Dessutom var den finalist för en American National Book Award. Cullman Center, en av 15 forskare och utbildare, invigdes på New York Public Library i april 2021.
Denna betydande milstolpe indikerar att författaren kommer att få betalt för att ha arbetat nio månader i New York med biblioteket som bas. Detta orsakades av coronapandemi, även om han senare blev en av de fem grundande medlemmarna av det nya biblioteket.
Han började medverka i SVT-programmet Mästaren 2021. Khemiri reste till New York med sin familj i syfte att skriva en ny roman med Cullmanstipendium för New York Public Library. Boken kommer ut i september 2023 av Systrarna.
Tills vidare bor Jonas Hassen Khemiri i New York med sin familj. Från och med år 2000 lämnade han och DN:s Martin Gelin sin bostad i Brooklyn. De unga och vilsna var där. Nu flyttar de till 315 Seigel Street och pratar om ämnet för Khemiris senaste roman: den aktuella tiden.
Han säger att det är mer visuellt än textbaserat. I mitten av september, när hans nyaste roman “Systrarna” ska släppas, har han ett flyg till Sverige. Det är möjligt att detta är den mest ambitiösa bok han någonsin skrivit; det är en 723-sidig familjesaga om tre systrar, om deras mamma och om omvälvningen i Stockholm på 1990-talet.
Men majoriteten av dem handlar alla om tidens gång. En förklaring till bokens omfattande diskussion om tid är att när man kommer till en ny plats blir tiden alltmer oberäknelig. Du går ut, köper en soffa och frågar dig själv: “Är det här en två- eller tresoffa?”
Vi sitter i en taxi och reser över Brooklyn. Från det övervägande vita kvarteret med brunstenshus, där vi för närvarande båda bor några hundra meter från Bushwick. 2002, när vi precis hade avslutat vårt flyg till New York, lämnade vi den scenen.
Just nu rör vi oss mot det massiva industrikomplexet på Seigel Street 315. Jonas reser sig från golvet på andra sidan fordonet där en stor, högljudd luftkonditioneringsenhet rör sig. Det verkar som om en cirkel har fallit nu. Han säger att det var där han satt och skrev sin första bok.
Med tanke på att den nya boken bara kort diskuterar tid, var Jonas den som först föreslog att vi skulle gå tillbaka till den ursprungliga platsen. Vi promenerar längs Seigel Street och föreställer oss hur det kunde ha varit att vara två vidriga hundkamrater i den stora, livliga staden.
Eftersom jag specifikt hade börjat skriva om USA, arbetade Jonas på FN och var synbart frustrerad över sin oförmåga att göra någonting. Mitt i natten gick han in på vårt loft, gled ur sina tofflor och satte sig med en bärbar dator i sin lilla stol.
Där började han med all kraft skriva “Ett öga rött”, sin debutroman. Boken exkommunicerade honom från ett mörkt förflutet som en världsslående diplomat. Den förändrade hans liv och kanske också den svenska litteraturhistorien.
När boken belönades med Bors Tidnings debutantpris var motivet att säga ”att svenska folket ska lysa som på vårt nya.” För att bevisa att den skrevs för 20 år sedan hör jag ”Ett öga rött” i en ny tolkning, och Jonas börjar genast skriva en ny vers.
Vi går in på innergården och slentrar över människor från den tiden. Vi gick och hälsade på rapparen Common och sångaren Bilal på en liten jazzklubb med kanske 20 personer; lokalen är nu ett gym. Tidigare köpte vi Dominikanska republikens juridiska dokument för fyra dollar i en livsmedelsbutik; idag är platsen ett myllrande café fyllt av unga människor som alla är utklädda för att jobba som fotoassistenter.
Tiden kommer att vara särskilt knapp i New York för att staden ska vara hela dagen. Kommer du ihåg när vi hade ett konsekvent, spänt samtal om Jay-Z och Nas? Jag var så politiskt orolig och humorfobisk att jag inte kunde svara på något som innebar en champagnereferens, säger Jonas.
