Aras Lindh Föräldrar – Aras Lindh gick UI 2014 och är programledare och analytiker för organisationens program för Nord- och Centralafrika. Pågående forskningsprojekt fokuserar på Turkiet, EU, kvinnors rättigheter och demokrati. Aras Lindh har en magisterexamen i statistik med inriktning mot europeisk integration från Stockholms universitet.
Han har också en bakgrund i studier av Mellanöstern och Nordafrika, samt folklore och kvinnors rättigheter. Innan han kom till UI studerade han folklore vid Bangkoks Stenden Rangsit University. Han arbetade som sekreterare för ett projekt om miljöanalys på Utrikesavdelningen under 2020. Turkiet hotar med en miljöoperation för att innebära en “säker zon” i norra Syrien.
Jag fick ett meddelande från USA:s president Donald Trump som sa att USA ger Turkiet fria händer och inte kommer att blanda sig i operationen. Den aktuella incidenten äger rum i USA, och de lokala kurdiska invånarna uppfattar det som en svek. Delegerar med USA i kampen mot IS terrorgrupp. För närvarande vill Turkiet upprätta en buffertzon i norra Syrien “för att krossa kurdiska terrorister”, och det kurdiska självstyret är i fara.
Trumps bortgång har utlöst en storm även inom det republikanska partiet, och USA:s Mellanösternpolitik blir allt mer kaotisk. Du kan läsa mer om den aktuella situationen mellan Turkiet och Syrien här. Enligt Aras Lindh, analytiker vid Svenska Utrikespolitiska Institutet, finns det inga bevis som tyder på att Syrienkonflikten just nu håller på att nå en kokpunkt.
Aras Lindh, analytiker vid Utrikespolitiska Institutet i Sverige, klargör det juridiska ramverket för Svenska Yle. Vad händer just nu? – På väldigt länge har det inte rapporterats om stelhet. Turkiet har utplacerat militära styrkor vid gränsen och förklarar sig vara redo att inleda en offensiv så snart som möjligt.
Mitt i spänningarna med Turkiet, kurderna eller Syriens demokratiska krafter har USA dragit sig tillbaka från området. SDF har tagit hjälp av USA för att utveckla en säkerhetsmekanism och hoppas att en dag stoppa en turkisk militär operation. De har nu också återvänt från den turkiska gränsen och har lagt ner några militära affischer i väntan på en potentiell militär operation.
Vad gäller denna säkerhetszon?
Officiellt förklarar Turkiet att de vill flytta fram en säkerhetszon bredvid sin gräns mot Syrien i det område som nu ockuperas av SDF. Turkiet vill flytta två miljoner människor till ett område där det redan bor en miljon människor. Det finns en chans till en demografisk förändring här om uttrycket “etnisk rensning” inte används. Aras Lindh. – Personerna på den här bilden som Turkiet vill “terbörda” är syrier som ofta kommer från andra delar av Syrien.
Som ett resultat av detta kompliceras situationen ännu mer av det faktum att området som för närvarande anses vara en säkerhetszon är ett område där ett betydande antal kurder, assyrier, turkmener och vissa arabiska grupper finns. Det finns för närvarande en möjlighet till en demografisk förändring om uttrycket “etnisk rensning” inte används. Erdogans talesman har uttalat på Twitter att målet är att korrigera de demografiska uppgifterna i detta område.
– Sedan 2012–2013 och fortfarande nu har Turkiet skickat ut 3,6 miljoner syriska flyktingar. Den turkiska politiska diskursen blir allt mer aggressiv mot den syriska flyktinga. De inkluderar också att vara extremt integrerad, arbeta för mindre belöningar och släppa turkisk arbetskraft. Trots att de inte kommer dit från första dagen finns det fortfarande en utsiktsplats som kan användas för att “terbörda” syriska flyg till detta område.
Vad händer med kurdarna som finns i detta område?
SDF har uttalat att om en militär invasion inträffar kommer det att bli fullskalig konflikt. För att försvara sig själv och sina territorier måste man göra allt som står i deras makt. Och om man tänker tillbaka på vad som hände för två och ett halvt år sedan när Turkiet flyttade in i Afrin, en region i Syrien som också har en betydande kurdisk befolkning, blev resultatet att många kurder flydde sina hem efter att ha tvingats fly, och sedan dess , fler människor har flyttat dit. Det finns ingen anledning att antyda att det syriska inbördeskriget fortfarande pågår just nu.
Vad betyder detta för Syrien, och kan konflikten blossa upp igen?
Jag skulle ha sagt det, men det är faktiskt ganska acceptabelt hur Syriens president al-Assad tar sig till den här punkten. Huvuddiskussionen är om al-Assad är närvarande i nuet om den potentiella turkiska invasionen. Med all sannolikhet tvingas man dra slutsatsen att Turkiet har band till Ryssland, som i sin nuvarande iteration har allierat sig med al-Assad.
Och vad som händer efteråt är alltid självklart att se efter en militär operation. Vid något tillfälle kommer “den syriska oppositionen”, som består av en mängd olika grupper, allt från demokratiska anhängare till radikala islamister, att diskutera nor.i Syrien och kan komma att inleda en attack mot al-Assad. Annars kan området här som Turkiet planerar att kontrollera så småningom integreras med Syrien.
Kan IS terrororganisation ingripa om situationen i detta område blir kaotisk?
Det är inte möjligt. Många av de framsteg som tagits i samarbetet mellan SDF och USA i kampen mot IS riskerar att ogiltigförklaras av den pågående konflikten i den regionen. Med all sannolikhet är detta dåligt för stabiliteten på grund av närvaron av det välkända Hol-lägret i området där IS-fingarna är stationerade. Om det finns konflikter och våld här, till exempel, kan syriska IS-celler göra vad de kan för att till exempel utvisa IS-medlemmar. – Det är okej vad som ska hända, men det här är inte alltid bra för stabiliteten.
Varför ändrade USA sin kompassriktning?
Så länge Turkiet fortsätter att handla med länder som är allierade med USA har USA redan hotat att ekonomiskt förlama Turkiet. Vad exakt har hänt? – Man kan tala i detta avseende. Man kan se att USA är tydligt delat i denna bild. – President Trump fick interna trakasserier efter att i december 2018 förklarat att USA har för avsikt att annektera Syrien, och hans arbetsledare avgick.
Nu hävdar han i sitt tidigare, mer ökända syriska brev att Trumps mål i sin politik är Ryssland, Iran och islamiska länder. Det säger något om hur delat USA är här. Trumps bekräftelse att USA varken har politiska eller ekonomiska långsiktiga intressen i Syrien misslyckas på grund av det faktum att landet för närvarande befinner sig i krig.
Är USA:s ställning på detta område nu helt klar?
Det här skickar ett tydligt och starkt budskap till andra: “USA står på sin sida så länge det går, och det kan vända precis när det behöver, oavsett vilka konsekvenser som dess agerande kan få.” Det spanska vantepartiet Ciudadanos meddelade på tisdagen att nästa riksdag den 4 juli inte kommer att inträffa.
Efter det chockerande utfallet av lördagens kommunalval verkar partiet inte troligt stödja något annat parti. Majoriteten av de republikaner som tidigare stödde Ciudadanos har gått över till det konservativa Partido Popular. Partiets uttalande på lördagen var väldigt direkt: “I dag ser vi oss inte som ett alternativ till politiken”, stod det.
